Jag är en fiktion av ljuset i min skugga. Jag är ett synligt spöke bland osynliga människor, och därför är jag gömd. Utan den kalla metallbrickan mot mitt bröst, saknar jag identitet. Men vem är jag? Ett noggrant utvalt namn bland det vita yttre eller symbol som skildrar och binder våra djupaste funderingar kring det paranormala? Du väljer.

Utan identitet vet ingen vem du är. Saknar du namn, saknar du värderingar. Utgå ifrån att vara någon annan, någon bättre, och du blir själv motsatsen. En symbol kan åstadkomma skräck, smärta och dra i genomskinliga trådar för att komma åt och styra dig emotionellt. Väl kontrollerad av det bättre vetandet saknar du fruktan, medkänsla, lugn - känslor i allmänhet. Är du under kontroll eller leker du symbol?

En person visar sitt sanna jag vid obekväma positioner och omständigheter, såsom hot. Be om nåd och gråta ut flera år av inspärrade känslor för att på ett sorgligt vis sammanfatta hur mycket man fruktar döden, eller borra ner foten i den kalla leran för att stå upp, likt en patriot för sitt land med flagga högt upp i skyn, och välkomna det öde man tilldelas.