Skugga i ett sken, ljud utan ton, kännedom bortom tankar.
Främling, jag exponerar mina inre känslor om du slår följe.
Utpekad, offer för ensamhet och ett flammande övertag, varför skratta?
Nej, ärlighet och tillit, du måste tro på mitt ord!

Spiralen börjar, fast i ett och samma mönster.
Vackra nyanser i rött, sagolikt, men jag är oskyldig.
Främling, det är dags att tömmas nu, dags att blöda nu.
Ärlighet och tillit, du lät dig luras igen.

En skugga av mig själv, vilken succé.
Ivriga, illvilliga och klartänkta gester som ingen förstår.
Dags för oss båda att ta farväl, farväl med sextiosju steg bakåt.
Min främling och jag.