Greppa tag i min hand, det är dags att ta en kort promenad.

Förarglig händelse, som så många gånger förr.
Vemodig talan, "var har du din skugga, pojk?".
Dränk sanningen, få tyst på henne och spela bara med.

Skapad att driva, driven att skapa.
Händer, som bortglömda verktyg, dags att knytas.
Vem skulle någonsin se igenom min nattliga ridå?
Skänk dina ögon några lögner och förneka resten.

En droppe, två droppar ... Det regnar.
Du föder min eld med vatten, så mycket vatten.
Incitamentet starkt nog att kväva någon.

Pulserande, vibrerande, attraherande.
Ilskan ventilerar, hämnar när du minst anar det.
Men snälla, håll dig borta, jag vill inte skada dig.
Låt oss vända här, och bara vandra hemåt.