Jag har slut på idéer, finesser, tipp-topp texter och unika kombinationer.

Min väg, en gång att vandra, så gömd från allmänheten.
Att vara en på miljonen räcker inte, finns många miljoner.
Ett unikt tilltalande föraktar min syn på dig, för du är som alla andra.

En röst i mitt huvud, han förstår mig så väl, han vet vem jag är.
Undviker samhällets alla människor i mån om ensamhet.
Hittar ingen frid för jag är det svarta fåret, en klöver bland alla ess.
Bortvända blickar, den tysta talan,
snälla säg inget, jag vet ändå vad du tänker.

Rationell öppenhet förstör rytmens konst.
Somliga grenar åt sidan förr eller senare,
men dumdristighet gör ert värde ont.
Ta av betongskorna.